Ibland är det inte meningen eller är det de?


Andliga lektioner..., Andlighet & Djur, Cancer, Energi & Arbete, Hälsa, Kinesisk Medicin, Okategoriserade, Vardag på Hermansdal... / torsdag, augusti 17th, 2017

 

Hej alla fina bloggläsare

I dag kommer ett blogginlägg från mig (Tina) om något som påverkat mig på djupet och som lärt mig en viktig ”läxa”.

Jag har tidigare i bloggen berättat om mina djur och alla som känner mig vet att djuren är viktiga och har en stor plats i mitt liv.

Djuren är min familj och mina barn, de är de som alltid stått mig närmast i livet, det blir nog så när man inte har haft så mycket annan familj.  De har alltid funnits där, de är de som fått mig att kämpa och gå vidare, de har varit min tröst, glädje, stöd och de bästa vännerna och läromästarna jag kunnat ha.

Bun Whiz & Bolt

Det här är en sann berättelse om en fantastisk häst och älskad vän och om hur det kan gå, hur mycket man än försöker.

Drygt ett år har passerat sedan jag förlorade min älskade Bun Whiz, under traumatiska omständigheter och efter en tids kämpande med återkommande kolik (ont i magen). För att spetsa till traumat så sker det  samma vecka som jag får veta att jag har cancer, och några dagar senare hamnade jag på operationsbordet själv.

Maj 2016 kommer jag aldrig att glömma!

Det är först nu jag har fått distans och orkar skriva om det som hände. Jag känner att jag vill berätta vår historia för det finns en mening med den på flera sätt som förhoppningsvis hjälper någon annan att förstå, eller få hopp om att ljusare tider kommer, även om allt känns nattsvart.

Jag vill att Bun Whiz skall bli ihågkommen för den fantastiska själ han var och för allt han gav mig och andra som träffade honom.

”Bunsie”

Jag arbetar med friskvård, kinesisk medicin och energi och behandlar människor och djur. Bun Whiz kom in i mitt liv som en patient.

Efter att ha haft flera framgångssagor med att läka både människor och djur så blev det Lancelot (en häst) och de ultraljudsbevis på hans läkta broskskada som gjorde att Bun Whiz hamnade hos mig.

Här hittar du inlägget om Lancelot: En sannsaga med lyckligt slut…

”Bunsie” som han kallades hade blivit utdömd som treåring efter en massiv skada i höger bakknä, och lite andra skavanker som var följdskador för att han avlastat. Skadan uppdagades efter hans inridning som treåring och var så stor att han blev utdömd. Han var inte ridbar.

Han var en underbar individ, en på miljonen, vacker, fantastiska rörelser, otrolig ridbarhet, och ett stort hjärta. Det fanns inte något man mer kunde önska sig av en individ, häst, vän och tävlingskompis. Han var klokheten själv, en gammal vis själ som man inte träffar så många av.

Tack vare hans enorma potential och fantastiska psyke bestämde man sig för att ge honom en chans trots den dåliga prognosen, och  han fick var kvar hos uppfödaren ett år för att man hoppades att kroppen skulle läka, men tyvärr blev det blev inte så, problemen kvarstod.

I Maj när han var fyra år kom han till mig för att jag skulle göra ett försök att laga honom.

Bun Whiz kom, väluppfostrad och okomplicerad, han tog ingen plats han var superlydig, enkel att behandla, ja smidig på alla sätt.

Han fick gå i en hage med sin helbror Ice. Allt flöt på väldigt bra, det hände massor med honom när jag behandlade och jag var glad för hans skull och för uppfödarens. Vi var på rätt väg.

Känslor en viktig del inom kinesmedicinen och när jag arbetar kommer jag alltid väldigt nära, även känslomässigt, varje gång jag behandlade Bunsie så kom en stor sorg upp, inte en sorg över att ha blivit illa behandlad utan mer som att han hade gett upp. Det går inte att bli frisk om man redan gett upp och inte vill och för att bli frisk så behöver man alltid städa bland känslorna, djur är inget undantag.

Jag förstod inte vart all sorg kom ifrån och kommer aldrig glömma när det slår mig med full kraft att han vet att han inte kommer hinna bli frisk i tid. Vad betydde det ? Jag förstod inte alls.

Jag ringer upp ägaren/uppfödaren och frågar rakt ut.

Kommer ni att ta bort Bun Whiz till hösten om jag inte lyckats få honom hel tills dess ?

Och jag får svaret JA, det här är sista chansen.

Svaret sjönk in och jag förstod, men jag visste också att jag och hans kropp inte skulle hinna läka i tid. Om det överhuvudtaget skulle gå så kunde inte ske med en individ som redan gett upp.

Jag berättade vad som kommit upp när jag behandlade, och vad jag fått till mig  och vi hittade en lösning.

Under samtalets gång bestämmer jag mig för att köpa Bun Whiz som han är med skador och allt, jag köper honom för försäkringsvärdet som ägaren skulle fått ut om han skulle tas bort. Kanske inte den smartaste hästaffären, men min själ och mitt hjärta var väldigt tydliga, så min vana trogen att följa mitt inre, så bestämde vi där och då att Bun Whiz skulle bli en del av vår familj och få stanna hos oss.

Efter samtalet kändes allt så rätt, det var ren glädje, nere i stallet igen talar jag om för honom att vi köpt honom, och att han kommer att stanna hos oss för alltid, han får bli frisk i den takt han kan, vi kan vänta.

Morgonen efter så är det en yster Bun Whiz som bockar och busar i hagen, som vi aldrig sett honom göra, det var rörande att se och det bekräftar för mig att jag gjort rätt som ger honom en chans och att han förstod och ville.

Jag önskar att alla insåg hur mycket djuren förstår och känner, kanske skulle vi behandla dem annorlunda då ?

Efter det så fortsatte vi vår bana mot läkning och drygt 6 månader senare så friskförklarades Bun Whiz hos samma veterinär som dömde ut honom. Det kändes otroligt och helt fantastiskt, som en skänk från ovan.

Bun Whiz & Ice T Whiz

Vi har haft så roligt ihop, han har alltid varit klok och lydig helt okomplicerad och 100 % snäll och pålitlig i alla lägen. En riktig drömhäst och vän.

So far so good….

Några år senare så flyttade hela familjen med alla små och stora fyrfotingar söderut till Småland, vi hade hittat vår drömgård Hermansdal med ett fantastiskt läge, natur och mängder med bilfria ridvägar. Ett paradis för oss och djuren.

Flera gånger när vi var ute och tävlade så fick Bun Whiz kolik trots samma mat och vatten, men de små ändringarna i miljön utlöste kolik gång på gång. Jag behandlade med de verktyg jag hade och vi fick loss det varje gång. Vi kallade även på veterinär för att bekräfta att allt var som det skulle.  Den enda anledningen jag kunde hitta var att det var dags att fixa till vassa kanter på tänderna, tänderna fixades men problemen var aldrig så stora att det egentligen skulle vara orsaken.

Med facit i handen så förstår jag att det var hela tiden den lilla tuvan som fick lasset att välta. Tuvan var lite vassa kanter och att åka hemifrån.

När vi kom till vägs ände efter en hel vår av kämpande med alla verktyg vi hade och en fantastisk hjälp av veterinärer och kliniker, så var det lätt att se att problemen funnits länge i kroppen, utan att det visat några ihållande symtom.

På Helsingborgs djursjukhus så kunde man med Gastroskopi och ultraljud konstatera att hans magsäck var fyra gånger så stor som normalt och det fanns ingen nervfunktion vare sig i nedre delen av matstrupen, magmunnen eller i magsäcken. Det var så massivt och inget som jag eller någon annan kunde laga. Veterinären hade aldrig sett något liknande. Vi fick lämna vår älskade familjemedlem där. Bun Whiz drog en suck av lättnad, han var klar och lättad över att få lämna sin kropp.

Med facit i hand så kan jag förstå att det aldrig var meningen att han skulle få ett långt liv.

Jag hoppas att jag lät honom få den extra tid han behövde för att bli klar här på jorden och komma vidare i sin själsliga utveckling. Jag har lärt mig massor om mig själv, och att jag skall lita på det jag får till mig, hur ont det än gör. Jag visste att något inte var som det skulle, och att det inte var någon normal ”kolik”.

Vi har haft så många fina stunder, tyvärr blev det ett olyckligt slut och det är med gråten i halsen jag skriver det här inlägget. det kommer aldrig att bli lätt att förlora någon, men värst är det när någon går för tidigt.

Vackra Bunsie

Han är en av de hästar som jag kämpat mest för i hela mitt liv och det vill inte säga lite för jag är en riktig kämpe, och ger sällan upp.

Men ibland är det helt enkelt inte meningen att det skall gå att laga hur ont det än gör. När det är dags att lämna och gå över till andra sidan gör vi det. Ända in i det sista hjälpte han mig, min oro över honom gjorde att min egen cancerdiagnos hamnade i skymundan.

Skulle jag ha gjort något annorlunda? Både och, hade jag förstått allvaret fullt ut så hade vi gått ner med kamera tidigare och förstått hur illa det verkligen var, och han hade fått gå några dagar tidigare. Men det är alltid lätt att vara efterklok med facit i handen.

I dag över ett år senare så är jag tacksam över att det inte var dags för mig att gå också utan att jag fick stanna ett tag till. Tacksam över att han kom in i mitt liv och att jag fick ha honom hos mig den tiden det blev.

Bun Whiz blev 9 år han kom i maj när han var 4 år och lämnade oss i maj 5 år senare. Jag saknar honom varje dag tills vi möts igen <3

I min egen läkningsprocess av sorgen efter Bunsie och sorgen och rädslan över att ha fått cancer, har det varit otroligt viktigt att hjälpa mig själv att komma vidare, och inte fastna i alla starka känslor. Jag vet att just känslor som är för mycket och för länge skapar tillslut en mängd fysiska problem i kroppen. Min kunskap i kinesisk medicin har gett mig verktygen att att läka och kunna acceptera och fortsätta leva.

Jag trodde inte att jag skulle överleva den där Majmånaden 2016 när min värld rasade i hop men jag gjorde det och jag är enormt tacksam. för att det inte var min tur att gå också.

Ta hand om er själva och de ni håller kära och se till att njuta av livet.

Varm Kram från Hermansdal

Tina

Snart kommer vi att presentera vår utbildningsbok om den kinesiska medicinen. Vi vill nå ut till gemene man och förmedla kunskapen, klokheten, naturligheten och den skattkista av verktyg som finns i den kinesiska medicinen för att hålla sig frisk och vital. Vi kommer på ett lättförståeligt sätt, ge dig kunskap om  den kinesiska medicinens grunder och förståelse för hur ohälsa hänger ihop med hur vi lever. Vi kommer hjälpa dig att analysera dina obalanser. Vi ger dig även den kunskap och de verktyg du behöver för att leva livet på ett hälsosamt sätt och balansera kroppen så långt det är möjligt i självhjälpsformat.

Boken kommer att kunna köpas i vår webbshop http://www.hermansdal.com/store

Vill du läsa och lära dig om den Kinesiska Medicinens helhetstänk om kropp och själ så inspireras gärna av våra tidigare blogginlägg:

Klicka här för att komma till våra PODDINSPELNINGAR

 

Följ oss gärna på Facebook:

Hermansdal

Hermansdals EKO

Tina/QiWell – Kinesisk Medicin & Healing

Välkomna in på hemsidan:

www.hermansdal.com

För att prenumerera på vår blogg, klicka på knappen nedan, ni kommer då till Blogkeen där ni klickar på ”Prenumerera-knappen” som finns i menyn till vänster. 

HERMANSDAL

 

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.